Audendite -
våga lyssna
Om Elisabet
När jag, i början på 90-talet, blev färdig lärare hade jag innan dess arbetat både inom djurvård/lantbruk, hemsjukvård och äldrevård som sjukvårdsbiträde och på sjukhus som undersköterska. Läste vidare till sjuksköterska, men sadlade om till lärare och specialpedagog vilket jag ägnat mig åt de senaste trettio åren.
Jag har arbetat med barn, unga och familjer inom olika typer av skolverksamheter. Allt från förskoleklass via mellanstadium och högstadium till specialstödverksamheter för unga människor med både psykosociala svårigheter och/eller NPF-diagnoser.
Sedan drygt femton år även med organisations- och grupputveckling, handledning, skrivterapi samtalsstöd, kommunikation och konflikthantering.
Jag har tjänstgjort som nyhetsuppläsare, varit föräldrarådsordförande under mina barns skolår, aktiv i dialogforum för kommunal skolutveckling och olika nätverk med polis och socialtjänst.
Har under åren även ägnat mig åt friluftsliv, sång och musik, trädgårdsarbete, drama/rytmik/teater och yoga-mindfulness. En skilsmässa och strokeutredning finns också i bagaget.
När jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom hösten 2013 hann jag inte vara hemma mer än en månad innan min då 18-åriga dotter Johanna blev hastigt sjuk och dog inom tre veckor av oupptäckt lunginflammation.
Tiden och livet stannade…
Jag skrev en bok; När ett barn dör-från att överleva till att leva för att kunna andas och orka fortsätta leva.
Några år efter Johannas död startade jag företaget Audendite som, fritt översatt från latin, betyder mod att lyssna.
Här tillhandahåller jag föreläsningar, bokförsäljning, specialpedagogisk konsultation, grupp- och individhandledning. Att stötta blivande föräldrar som diplomerad doula finns också i mitt CV.
Utöver ovanstående finns mina erfarenheter och kompetenser inom relationell pedagogik, ledarskapsutveckling, svåra samtal och bemötande vid trauma.
"Att våga vara svag har gjort mig stark. Att tillåta mig att
känna känslorna, utan att alltid agera på dem, har ökat min
lyhördhet både för mig själv och för andra."
Utdrag ur boken: När ett barn dör
Några av mina inspiratörer:
Aaron Antonovsky, Brené Brown,
Anne-Marie Körling, Dylan Wiliam, Jesper Juul, Jonas Aspelin, Ross Greene, Simon Sinek, Patricia Tudor Sandahl, Jonas Mosskin, Jonna Bornemark, Bessel van der Kolk,
Sir Ken Robinson, Ann-Louise Ljungblad
Sagt om Elisabet:
"Elisabet har under de år vi arbetat ihop inspirerat mig med sin klokhet, sitt mod och sitt helhjärtade engagemang för vår framtid-barnen! Med sin positiva inställning, sitt lyhörda samtidigt okomplicerade sätt har hon vunnit mångas förtroende.
Jag önskar att jag alltid hade en Elisabet Tyrenius vid min sida, som kunde viska i mitt öra hur jag ska agera i utmanande situationer. När hårda ord, frustration och bitterhet visar sig, står Elisabet redo att möta vad som än kommer fram och hon vänder motgångar till framgångar och gnäll till konstruktiva planer för förbättring. Att handskas med vår största resurs, människor kan göras med hårda nypor, med flathet eller med elegans, vilket kännetecknar Elisabets arbete."
en rektor
"Redan första dagen som Elisabet började på mitt jobb, berättade hon; Hej, jag heter Elisabet och jag har en dotter som är död. Elisabet är en sådan person som går rakt in i hjärtat, direkt!"
Lina, psykolog
"Den fröken som pratar med barn"
elev åk 2
"Jag möttes av lyhördhet och fick möjligheten att själv upptäcka intresset i lärandet. Med det kom också viljan att lära sig mer. Jag gavs ansvar att upptäcka både mitt lärande och mig själv."
f.d elev åk 8
"Det som kännetecknar Elisabet är att hon alltid har barnet i fokus i allt hon gör. Med engagemang och professionalitet planerar och genomför hon saker på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå och alltid med ett helhetsperspektiv. I det så leder hennes elevfokus till att hon inte väjer för de hinder som dyker upp utan tar de kontakter och samtal som krävs för att det som bestämts ska kunna genomföras.
Hon har förmågan att se vad som behöver åtgärdas här och nu och samtidigt se vad som behöver göras för att inte samma åtgärder ska behövas i framtiden, dvs åtgärdande, förebyggande och främjande perspektiv. Elisabet har förmågan att hitta balansen mellan stöd och utmaning i relation till såväl elever som kolleger och ledning och bidrar därmed till en hög grad av utveckling i den verksamhet hon befinner sig."
en rektor
